Har rätten att överklaga, men blir inte riktigt klok?
Har haft ett par intensiva dagar, vilket känns idag (torsdag).
Vår goda vän har varit på besök, vi hade en del ta igen. Sena kvällar, nätter, goda skratt och gemenskap. Synd att han bor så långt borta, går inte bara åka förbi på en fika. När vi väl ses blir det kul! Vi gjorde inget speciellt, tog dagen som den kom och en av dagarna var Jonne ledig. Då vi kunde tillbringa hela dagen tillsammans alla tre. Passade på visa honom vart vi bor, lite runt här omkring, vart jag vuxit upp och lite av staden.
Idag var det ett nytt möte med nya biståndhandläggaren, vi gick igenom min bakgrund (igen) och vad jag vill utöka. Allt som skulle var lätt och gå fort som lovat, tar tid! Låter inte alls så säkert som min tidigare handläggare sa (som är på semester), om jag behövde mer tid inte skulle vara så svårt att utöka. Nu får jag börja om! Dom jag träffade idag var inte alls lika positiva och övertygade om mitt behov av få mer tid och hjälp för att komma ut och kunna göra saker, som handla, shoppa, promenera, sociala aktiviteter osv. Nu har jag fyllt i en ansökan och får vänta tills efter helgen på svar.
Blir aldrig klok på myndigheter och deras byråkrati! Jag vill överklaga det jag fått avslag på, verkade heller inte så stor idé enligt handläggaren. Som om hon sa till mig att det är onödigt! Rätten har jag, jag kommer göra det, behovet finns! Kan tänka mig många inte gör det för att det tar tid, vet inte hur och har inte ork. Dom verkar inte förstå min situation och behovet av hjälpen jag behöver. Dom skyller på att jag har en sambo som ska ta allt jag inte kan. Vilket inte är rimligt av flera anledningar. Dessutom är det omöjligt att han ska kunna hinna och ha orken som är borta så många timmar varje dag! Fortsättning följer.
När hjälpen behövs, vart är den!?
Pratade med min fina vän Caroline idag, hon har nyligen fött barn. Är så glad för hennes skull! Fick tårar och rysningar av glädje när hon ringde! Önskar jag kunde åka för att träffa familjen snart. Det är inte bara, det är en bit bort. Min önskan går för hoppningsvis i uppfyllelse snart.
Känner mig lite nere idag, det är svårt, rastlös i kroppen, men ändå för trött för att göra något. Dessutom är mycket svårt med bara en arm. Försöker se det ljusa, hoppfulla, glädjen. Det är lättare vissa dagar än andra. Det är så mycket jag behöver göra, vill göra.
Har fått bekräftat nu, hemtjänsten är beviljad, men bara till en viss del. Den största delen inte. Vilket gör mig arg, stressad och känner hopplöshet. Inte så att jag njuter av behöva söka hemtjänst igen, 30 år gammal. Ibland är det ett nödvändigt ont. Nu är det ett sånt tillfälle. För det behöver man inte gilla det. Någon jag inte känner ska klä på och av mig kläderna för ett exempel. Att sen då inte få den hjälp jag/vi behöver fullt ut får mig att fundera på hur dom tänker. Det gör att ännu mer ansvar läggs på Jonne, som i sin tur gör mig stressad. Inte bra för läkningsprocessen.
Dom hänvisar till att han är för ung, det jag borde göra ska han göra för mig. Lätt att säga när han är borta mellan 07-20 fem dagar i veckan. När han kommer hem ska middagen lagas, innebär att vi äter 21,00. Då är hundarna kvar. Sen resten. hur!!? Han måste jobba, annars överlever vi inte. Hur dom gör det på känns värre. De flesta orkar inte ens överklaga, dessutom tar det tid. Hjälpen behövs här och nu som mest. Det är en kort tid därför gör det mig ännu mer frustrerad. Jag ska inte ge upp!
Bilden tagen av Madeleine
Dofter av Syrén
Efter inte sovit något nästan alls natten mellan fredag till lördag har jag sovit något bättre i natt. Igår morse var jag uppe och fick se solen stiga upp ovanför trädtopparna. Mysig start på dagen! Idag var det en stor kör av fåglar som sjöng utanför sovrummet. Fantastiskt!
Kunde vara ute igår lite längre stunder och njuta av sommaren, det gör mig glad. Tyvärr när smärtisarna slutar verka smäller smärtan till som en blixt från klar himmel. Då tar det ett tag innan dom nya gör sin verkan igen. Kämpar på och försöker vara uppe, göra saker som jag tycker om, vara ute och njuta.
Idag fortsätter sommarvärmen, solen skiner, himmelen är blå och det är alldeles stilla.
Hoppas få baka en rabarberpaj idag i min nya bakmaskin med hjälp av Jonne. Första egna rabarberna går att skörda nu, mycket roligt! Planterade den hösten 2012, sen tar det ett par säsonger innan det går skörda av plantan.
Njuter så länge av blommorna här inne, med en doft av Syrén som
sprider sig i vardagsrummet.
Vardaggssysslor som man tar för givet
Nu har jag varit hemma lite drygt ett dygn. Det har gått förhållandevis bra, kämpar på. Värst är det på morgonen innan smärtisarna (värktabletterna) börjat göra verkan. Men efter ett par timmar tog jag mig upp ur sängen. I övrigt känns det bra i kroppen efter omständigheterna, det är skönt.
Jag ska ha axellåset i 4 veckor dag och natt, sen vid behov. Jag får inte vrida axel utåt från kroppen, har några övningar jag gör för att hålla igång blodcirkulationen. Det stramar och gör mycket ont, men gör mitt bästa. Får använda handen, men inte bära. Svårt att hitta kläder som funkar att ta på och av lätt. Sjukgymnasten sa att dom ska vara rymliga och mjuka. Just nu är det pyjamasskjortan som är bäst, den är mjuk och går att knäppa upp hela vägen (en stor fördel).
Det är så mycket man inte tänker på som är svårt att göra med endast en arm, vardagliga och självklara sysslor. Som att ta på och av kläder, då jag inte ens får böja eller vrida armen/axeln. Tvätta händerna efter toalettbesök, duscha, bre en macka och skiva ost, skriva på ett papper, knyta skorna, vända sig i sängen (kan bara ligga på rygg), böja mig ner plocka upp något, det gör fruktansvärt ont. Det finns massor!!!
Rensning i rabatten, terapi för själen
Går dagen tog knäcken på mig. Började på det här inlägget redan i förmiddags, men somnade.
Har varit iväg till sjukgymnasten fått ny tape på axeln, hon gjorde ultraljud i nacke och mellan skuldrorna, avslutade med heat lotion. På vägen hem lämnade jag blodprov inför OP. Köpte också hund och hästfoder. Någon fortsättning på igrå blev det inte!
Gjorde jag en jätte insatts igår i rabatten den mitt ute på tomten, där alla vårlökar tidigare har blommat. Det tog betydlig längre tid än jag tänkt mig. Ville spara frökapslarna som blivit på vårlökarna för kunna så på andra platser i trädgården. Såklart tog det ännu längre tid då, men värt mödan. Jag höll på i rabatten under hela dagen! Förutom när jag och Nellie var iväg på en promenad med moppen i skogen, då himlen öppnade sig. Blöta blev vi minst sagt, men tack vare varma luften gjorde det inget. Hemma igen fortsatte jag. Hämtade blommor på andra plaster i trädgården för kunna sätta i rabatten på dom tomma ytorna. Det är fortfarande mycket plats kvar för fler blommor. Vet inte riktigt än vad jag vill ha, så det får helt enkelt vänta.
Före
Efter rensning
Blommorna jag hittade; Ormbunke, Vallmo, Lupin, Gullviva röd och gul, Prästkrage, Förgätmigej, Midsommarblomster, Smultron, några små lila blommor och rosa som jag inte vet namnet på.
Många tider att passa
Massagen gjorde sin verkan, nackspärren kunde inte fästa sig i min kropp.
När det regnar idag passar jag på få undan tvätt, ringa några samtal. Ska gå ut en sväng, så lite gräs på några fläckar där det dött och hundarna grävt. Passar på att utnyttja naturen när det är fuktigt och gror som bäst.
Dom ringde från vårdcentralen idag, ringde själv dit för någon vecka sen då jag upptäckte min sjukskrivning gått ut igen utan att min läkare skickat in ansökan om sjukersättning. Nu har jag fått en tid på måndag nästa vecka. Får se vad hon har att säga, det har dragit ut på tiden ordentligt. Var på möte i november 2013 när beslutet togs att skicka in en ansökan. Då var både min läkare, handläggare från FK och AF med. Först var det ett dokument som dröjde från AF, nu ligger det i min läkaren händer att få det skrivet. Varför det inte är gjort vet jag inte? Det ska jag ta reda på.
Måste nu i veckan måste jag lämna blodprover inför OP, onsdag ska jag till sjukgymnasten, på fredag kommer min AT, jag ska få pröva en madrass. Onsdag nästa vecka ska jag träffa narkosläkaren, tisdagen veckan efter opereras jag. Fullt upp nu!
Innan dess har jag en del som behövs göras. En sak i taget.
Tar en paus senare hos Tempus, få lite friskluft och fyller på med energi.
Färgglatt och lite mer ombonat ute
Jonne bjöd mig på en massage idag, välbehövligt! Nackspärren var på väg komma tillbaks, hoppas den är bortmotad nu! Det var en mjuk, lugn och skön massage. Precis vad jag behövde!
Vi passade på vara ute i det fina vädret, Jonne klippte gräset, jag planterade blommor. Sommar, bar endast en tunn klänning! Mina penséer hade kommit upp så pass nu att jag kunde plantera dom i krukorna ute. Extra kul när jag odlat dom själv. Blev genast mer färgglatt och ombonat.
Har några kvar, men har inte bestämt vart jag ska ha dom ännu. Vi köpte hem mer jord idag, både till blommor ute, inne, toppdress till några hål i gräsmattan och eko jord till en ny pallkrage jag ska sätta mer vitlök och salladslök i. Köpte också myrdosor som jag ska lägga i en av min lådor som jag odlar i. Där har jag fått röda små myror som bygger bo, eftersom jag ska odla där kan jag inte använda myrr. Därför vattnar jag nu och lägger dit dosor, hoppas på så sätt bli av med dom.
Ska försöka hinna med allt innan min OP, är bestämt den 3 juni. Då läggs jag in på morgonen och förhoppningsvis kommer jag hem samma dag. Hitintills har jag fått stanna kvar pga. mycket smärta efter mina OP! Hoppas det är annorlunda den här gången.
Vet inte hur mycket jag kan göra närmaste tiden efter och med en arm, därför försöker jag få så mycket som möjligt klart innan nu! Bockar av på min lista ;)
Valborg 2014
Blev en märklig dag idag.
Vaknade med jätteont i nacken och neråt i ryggen. Jonne gav mig healing och massage, kändes då bättre. Som sedan tog en helt annan vändning, jag har haft så ont i nacken som jag inte kan minnas när jag senast hade. Det har varit på gränsen till nackspärr, om det inte har varit det. Det har gjort hemskt ont, jag har knappt kunnat röra mig & humöret har inte varit på topp.
Har nu tagit mig igenom dagen, försökt med meditation, använt min Back On Track krage, stretchat, använt vetekudden, vilat osv. Inget har hjälpt helt, men det har gjort att jag orkat.
Tur nog har Jonne varit ledig och det var bestämt sedan innan att Ida skulle ta hand om Tempus idag. Vilket har gjort att jag kunnat var hemma och tagit det lugnt.
Förhoppningsvis är detta borta i morgon som om det inget hänt!
Från det ena till det andra, hur var eran valborg?
Min var lugn och skön. Vi åt middag här hemma innan vi åkte till byn där jag växt upp, men vi kom aldrig till brasan. Gammelfarmor ringde, hon visste att vi eventuellt skulle dit och ville bjuda oss på kaffe, tackade nej först då det skulle bli så sent efter vi varit till firandet. Efter en överläggning ändrade vi oss och åkte hem till henne. Jag ångrar det inte en sekund, leendet på hennes läpparna och i ögonen var obetalbart. Hon var så glad över att vi kom till henne och hon slapp sitta själv och dricka sitt kaffe. Timmarna gick och när vi lämnade henne var kl. 22.30. Alldeles lagom firande, pratade om livet goda stunder, planer för vår och sommar, vi såg en brasa från fönstret och åkte förbi den på vägen hem.
Ser till det som betyder något, vad som är viktigt. Igår var det min g. farmor som var viktig! Umgås med henne gör mig glad, men samtidigt kan jag inte låta mig påverkas av att hon är gammal och ingen vet hur länge till hon lever (det vet såklart ingen människa). Är själv rädd för att dö, rädd att jag inte ska hinna med. Det får mig också att tänka på hur viktigt det är att ta vara på tillfällena som ges. Vilket också får mig och tänka på att inte hålla inne med något man vill säga till någon annan. Som farmor Karin brukar säga, man ska inte skiljas eller somna osams. Det är viktigt vara rädd om varandra, ta vara på den tiden vi har nu, i detta liv och fokusera på det positiva.
Om jag skulle bli över 93 år, få bo hemma, klara av det mesta själv och
njuta av livet skulle jag vara mer än glad!
Det är min gammelfarmor.
Svårt att vara glad när man har ont!
Vakna och känna att nacken värker är inte roligt! Det höll i sig nu till eftermiddagen innan jag lyckades besegra smärttrollet.
Just då när smärtan känns mest är det svårt känna glädje och minnas allt kul, bra, roligt jag gjort. Känner mig mest värdelös. Tar mig upp ser till at hundarna får komma ut på tomten (igen efter Jonne åkt), ger dom mat, äter något själv. Sen somnar jag bara om på soffan, tills jag orkar sätta mig upp. Prövade med att kyla nackmusklerna, det hjälpte inte. Tog en tablett och på med Back On Track kragen och nu har det släppt!
Sitter nu ute, det är lite kallt, med jag har klätt på mig, den friska luften, solen, vinden får mig att må bra. Då kan jag släppa allt annat, inte tänka för mycket utan bara njuta! Hundarna gör mig sällskap, Tayla ligger nere på gräsmattan och tittar på mig där jag sitter på altanen. Bazze ligger i skuggan och Nellie ligger utslagen i solen.
Nu ska jag fortsätta njuta av den finna dagen, vackert väder och göra något roligt!
Önskar dig en fortsatt fin fredag och en trevlig helg!
Fanns inget som hjälpte!
Min kropp sa upp sig igår, den ville inte sammarbeta över huvudtaget!
Huvudet var som en tickande bomb, kroppen molade av värk & spänningar i musklerna. Sov fram till 10.30, lag mig igen vid 13 tiden, var uppe mellan 14-16, lag mig i sängen igen, sov 2 timmar. Uppe 1 timme mellan åt lite & mockade åt Tempus. Gick & lag mig igen kl.19 & sov tills idag kl. 07.00! Trött kan man säga. Försökte med allt för att bli piggare, mediterade, låg på spikmattan, sov, var ute tog frisk luft med hundarna på tomten, kylde nacken där det var som mest svullet & spänt. Men det enda som hjälpte vara massa sömn!
Igår vart inte mycket gjort med andra ord!!
Men idag mår jag bättre & kroppen gör inte lika ont längre.
Startade dagen med att släppa ut hästarna i morgon solen, kan inte bli bättre start på dagen!
Önskar dig en härlig solig tisdag!
Vad skulle jag göra utan djuren..
Får frågan emellanåt om det inte är jobbigt med alla djuren (3 hundar, 4 katter & 1 häst)!? Visst det kan väl vara jobbigt ibland som allt annat. Men större delen är det inte de! Dom ger mig glädje, gör mig lycklig, ger mig motion, en anledning att kliva upp på morgonen m.m... Dom är en stor anledning till att jag orkar ta mig upp ur skoven. Vet inte vad jag skulle göra utan dom helt enkelt!?Besöket hos ortopeden, inte det jag hoppats på...
Trodde inte att det var möjligt, inget trevligt sätt att vakna på!!
I natt vaknade jag av att min axel hoppar ur led!! Obeskrivlig smärta & maktllöshet!
Gör allt för att min axel ska bli bra & fungera.
Går till min sjukgymnast en gång i veckan, tejpar den för stabilitering & avlastning. Använder axeln precis som vanligt, känner mig stark & styrkan fins där. Finns många tillfällen jag tycker att den är påfrestad i ytterlägen & att det finns en chans att den skulle hoppa ur led men inte gör det!?
Vore mer förståeligt om den hoppat ur led för att jag ramlat, en hund ryckt i kopplet eller ramlat av hästen. Men inga av dessa tillfällen när jag rider eller går med hundarna har jag känt en antydan till att den skulle hoppa ur led.
Nu har vi bytt sida i sängen igen, just för att inte Jonne skulle kunna av misstag lägga sig på min axel i sömnen som orsakar en subluxation eller luxation. Natten som var lag jag mig som vanligt, somnar in & vaknar 04.15 av att jag känner axeln glider ur position & en fruktansvärd smärta!!! Den fastnar, jag skriker, gråter av ren & skär smärta! Jonne försöker ta reda på vad som händer, det är mörkt, jag bara skriker & försöker vrida tillbaks axeln i position. Men den sitter fast, får panik av smärtan! Han lägger en hand på den & försöker prata lugnande med mig för att hitta ett sätt som hjälper. När jag inte hyperventilerar längre så gör jag ett nytt försök. Men det går inte! Han frågar snällt vad han kan göra? Det enda är att ringa ambulans & få hjälp med att dra den till rätta. En liten stund senare så lyckas jag vrida axeln & trycka så att den glider på plats igen.
Detta är inget jag önskar någon! Det är allvarligt när jag inte ens gör någonting & den ändå (sub)luxerar!
Jag har en tid hos min läkare på torsdag för att just prata om detta. Men när jag desperat ringde min sjukgymnast C idag för att höra om det finns något jag kan göra? Tycker hon att det inte finns annat att göra än att ringa en ortoped! Just precis nu när jag skriver detta försöker jag komma fram till ortopedens sköterskor & se om jag kan få en akut tid!?
NÅGOT MÅSTE GÖRAS!!
Nedsatt ork!
Önskar att jag hade en massa ork & skriva ett inlägg till er, men då det inte finns är det svårt.
Jag vet inte vad som händer, men är orkeslös, ont, trött & matt i kroppen. Har blåsor i munnen, munsår, svullen tunga, har därför svårt att äta & prata. Försöker vila mig genom detta, djuren gör mig sällskap... Dom älskar att ligga på soffan & mysa, helst på mig!
Hoppas ni får en toppen fin helg, med lite lucia firanden, julbak, julpyssel & mys med nära & kära..
Arbetspröva eller inte??
Ordning & reda!
Soffhäng med Tayla
Även om jag denna gång inte blev lika dålig vid subluxationen, märks det när jag håller igång att jag blir tröttare. Det blir mer spänningshuvudvärk & kroppen försöker försvara sig genom att spänna musklerna runt området till axeln. Som tur är Jonne ledig idag & jag får hjälp. Samtidigt som jag känner mig otillräcklig, när jag inte orkar göra något. Vilket jag vill när han nu är ledig. Samvetet som alltid spökar... Önskar er alla en fin helg! Glöm inte att njuta av de små stunderna/ljusglimtar som ges i vardagenSubluxation i axeln!
Jag gör mitt bästa!
