Det rinner över
det är svårt
svårt att leva med
det syns inte
syns bara på insidan
det är bara jag som känner
känner smärta
värk
en molande värk
den försvinner aldrig
påminns av den hela tiden
ibland mer
ibland mindre
ser tillbaka
tillbaka på tiden före
före min sjukdom
då jag levde
levde ett annat liv
ett liv med fart
har gjort en livsresa
en resa som varit lång
lång av motgångar
motgångar av smärta
av sorg
blivit kallad både de ena & andra
kallad hypokondriker, deprimerad
trott att jag inte pratar sanning
sanning om min värk
jobbigt på många sätt
jobbigt att leva med
lärorikt på andra sätt
blivit starkare
starkare som person
den hårda vägen
hårda vägen kan va bra
bra för att man lär sig
lär sig mycket om sig själv
veta hur man ska ta nya motgångar
motgångar som kommer åter
men de finns en gräns
en gräns hur mycket man klarar
klarar av som människa
den är nådd
nådd med råge
det har runnit över
en sak för mycket
för mycket att orka med
orka bearbeta
att ständigt leva på minus
ett minus för nödvändigheter
nödvändigheter att överleva månaden
en gång
två gånger
tre gånger ok
fyra gånger, för mycket!
för mycket att hantera
hantera som person
som medmänniska
som matte
en dag i taget
en sak i taget
funkar inte alltid så
inte så som man vill
det rinner över!

Kommentarer
Postat av: litentanta
Skickar en kram, förstår,
fast självklart inte alls...
jävla liv, har just skrivit
av mig på mitt "skrik o svär"-
ställe, såna är bra att ha!
Postat av: ElinLouise
Jag säger det igen, jag finns här om du vill prata.
Jag älskar dig min vän,
och det gör ont i hjärtat att läsa dina dikter. Dom är väldigt fina! Jag beundrar dig! <3
Trackback