Jag prövade ringa Madde för en stund sedan men hon satt i möte. Förhoppningsvis kommer de fram till någonting bra nu. Jag känner ju inte madde IRL men vi har haft kontakt väldigt länge nu via bloggarna och via mail. Och det jag känner är att vi är rätt så lika i våra symtom.

Häromdagen, tror det var igår, så skrev hon att hon fått ett smärtgenombrott (som Lisa skrev i förra inlägget) och det första som slog mig var att det var precis så det var för mig då jag åkte ut och in med ambulans. Det satt i ländryggen. Ska blir intressant att höra hur det gick nu med det. Jag föreslog M att testa en medicin som funkade väldigt bra på mina ländryggs smärtor.

Men det som fortfarande gör mig så upprörd är att vi eds patienter blir så otroligt oproffesionellt bemötta i såna här lägen. A och O är att bryta smärtan. Inte förrän man har kontroll på smärtan kan man ta steg nr 2 som kan vara rehab eller träning eller kanske bara en sådan enkel sak som att åka hem från sjukhuset.

Jag tänker på dig Madeleine!!!

Kramar i Massor

Skrivet av Pia