En utsökt lunch!
Har jag blivit bjuden på idag av Laila.
Vi var på ett ställe där ingen av oss har varit tidigare som är ganska nytt, det ligger precis vid en å som går genom staden. Det var fräscht & högklass. Mycket vänlig personal, som gav ett bra intryck.
Vi åt dagens, jag tog en kyckling med vitlöksås (laktosfri), stekta grönsaker & stek potatis till. Det var den godaste stekta potatis jag ätit någon gång! Den var saftig, smälte i munnen & perfekt kryddad. Laila tog inkokt torsk med äggsås & färskpotatis till. Hon var också mycket nöjd.
Tog en varsin café latte & en passion/ananas tryffel till efterrätt. Mycket utsökt.
Så dit kommer jag gå tillbaka, helt klart. Tänk vad underbart att sitta på ute serveringen på sommaren, vattnet pårlar i ån, änderna simmar där, det är turister att titta på & en vacker miljö. Jag det blir något att uppleva då.
Mycket trevligt, tack så mycket Laila!
Nu har jag legat på spikmattan för att få lite cirkulation på blodet igen. Ska lägga mig ner på soffan & vila på det. Är bättre än för för ett par dagar sen. Men det behövs inte mycket nu för att gå tillbaka. Så man får hålla sig på mattan & inte göra mer än nödvändigt. För att inte hamna på sjukhus igen...
Hej på sig!
Nä, jag har definitivt inte blivit bättre i min epilepsi, fått en jädra massa biverkningar av pillren som sattes in så de är ju på väg ut, en annan sort är dubblad och jag är nedgången som få... Dessa piller ger ju så ofta psykiska biverkningar vilket jag återigen åkt dit på :-( Men som "tur" var har jag ju min prattanta som tagit tag i det hela, hon har kontaktat neuro, skulle informera de om läget och sen får jag fortsätta hålla huvudet över ytan :-(
Orkar inte med arbetsträningen, eftersom att jag ju ändå blir utförsäkrad så är chansen lika med noll att jag kan gå tillbaka till mitt arbete igen så det är bara att konstatera att livet kommer att ändra sig ganska radikalt och oavsett hur värdelösa "resultat" jag än hade på minnes/funktions-testerna så ja, frisk är jag mitt i det absolut värsta medicinbytet nånsin :-(
Fick ju anfall med andningsstopp för ett par veckor sedan så man kan väl kanske säga att jag är livrädd igen, jag som är så kaxig, men av anfallet ikväll att döma så fungerar ivf den medicinen jag har höjt bättre, blev aldrig ett stort anfall.
Äsch, jag önskar jag kunde hålla orken uppe på samma sätt som du gör men det är livsfarligt med de här biverkningarna, (suicidal fast jag hoppas att du inte nämner det hemma hos mig bara?) men jag kämpar på med särbot vid min sida. Fick jag bara vara "mig själv" så tål jag det mesta men Vimpat gick direkt upp till hjärnan, vilket den ju iofs ska, men till "fel" ställe...
Stora kramen i retur!
Äsch, bara svammel numer, återkommer när jag fått bättre nivåer i blodet så jag kan använda åtminstone nån av mina hjärnceller...
