En shoppingtur mitt i veckan
Hände något läskigt med min käke idag!? Stoppade in en läkerol i munnen, när ja biter på den glider käken, den knakar till högt och det gör fruktansvärt ont! Värken är fortfarande kvar, det är ömt, spänt och en liten svullnad. Vad som hände är jag inte säker på, men det kändes INTE bra.
Dagen blev ändå bra, Jonne hade ledigt idag. Shopping i ett Centrum och titta på bilar stod på dagens agenda. Vi började med shoppingturen, hoppet var hitta ett par schysta nya höstskor till Jonne, fick inga med oss hem men han prövade många. Därefter tappade han sugen, även om vi tittade så köpte han inget. Jag uppdaterade mina behåar, dom gamla var slut och gjorde ont att ha på sig. Nu har jag 3 nya basic, 2 t-shirt behåar en svart och en hudfärg. En lite mer pusch-up och med spets. Nu klarar jag mig ett tag och kan komplettera senare med någon om jag tycker det behövs.
En mysig kofta fick jag också med mig hem. Hade en favorit tidigare som jag blev av med på ett hotell, har saknat den jättemycket! Köpte en ny, samma märke men en svart denna gång av märket Bondelid. Virkad i ett tjockare garn, mjuk, varm och snyggt figursydd.
Vi provkörde en bil, det var ingen vi kommer köpa, men nu vet vi det och slipper fundera. Tittade på några fler, men ingen vi fastnade för. Fortsättning följer.
Fördelen nu att ha med rullstolen på shoppingturen är att inte alla mina krafter tar slut. Jag orkar vara på gott humör hela tiden! Är inte som en zombie när jag kommer hem igen, orkar gå från bilen och få en mysig kväll också. Livskvalité!
Min ögonsten
Undrar alltid vart tiden tar vägen i stallet? Det blir som att allt stannar upp runt mig, när jag och Tempus är tillsammans finns inget annat. Han gör mig lugn, jag är tvungen att tänka på hur ja beter mig, vilken sinnesstämning jag befinner mig i. Nyttigt och jobbigt ibland.
Vissa säger att man blir låst att ha en häst eller att det är dyrt. Jag ser det som en livsinvenstering, han ger mig massor! Jag får frisk luft, fysisk träning, närvaro, glädje, utveckling, möten med nya människor, vi kan umgås varje dag. Han behöver inte ställas in för vinterförvaring och jag kan först ta ut honom nästa sommar igen. Vi njuter av alla årstiderna tillsammans.
Han gör mig levande och till en bättre människa!
Skörde fest i trädgården
Febern kommer och går, lika så hostan och det täppta i näsan. Försöker få lite gjort emellan.
Igår var vi ute på tomten, Jonne klippte gräset, kanske för sista gången den här säsongen? Jag plockade lite med sakerna på tomten som inte behövs längre nu när hösten är här. Det var riktigt skönt ute, solen värmde för första gången på en vecka.
Skörda dom sista lökarna i jorden, dom var fler än jag trodde och riktigt fina!
Känner mig som ett barn på julafton när jag får upp dom ur jorden, med allt jobb som krävs för att det ska bli skörd.
Rödlök, gul lök, vitlök, salladslök.
Tempus "nya" kompis
Det duggade igår när jag kom till Tempus, han var ändå på gott humör, det gjorde mig glad. Hade egentligen behövt legat kvar i soffan hemma och kurerat mig, men det går inte att strunta i djuren för att man är sjuk. Det är kanske det som driver mig också, fast jag mår dåligt, har en dålig dag eller liknande måste jag ta mig upp för djurens skull.
Tempus har flyttat tillbaka till sin vinterhage, men han går inte längre själv. I somras flyttade en ny häst till stallet som heter Shakira, hon fick gå i samma hage som Tempus och två andra hästar. Tempus och hon fann varandra och blev vänner. Nu går dom i samma vinterhage och förhoppningsvis blir han inte av med sin vän som dom tidigare han haft.
Igår när jag tog in honom gnäggade Shakira efter honom och ville helst gå med oss in i stallet. Är glad för att han slipper gå själv, han tycker inte det är lika roligt.
En bild jag tog på dom förra veckan när dom släpptes ihop.
Ett inlägg som jag skrev två gånger igår men inte publicerades!
Clinic med John Ricketts
Sitter nerbäddad under filten fram TV, täppt i näsan och feber. Brukar inte bli sjuk, men den här gången blev jag smittad.
Igår var jag på clinic hela dagen, trots att jag hade feber och dunder förkyld. Ville verkligen inte missa den här chansen, det var bara 5 min hemifrån vilket aldrig annars händer. Jag har mött honom en gång tidigare och sett lite av hans arbete med hästar på nätet. Jag är välbekant med hans metod och tanke sätt, har själv praktiserat det nu i 16 år. För det blir man aldrig fullärd, det är de som är så roligt! Jag fick mycket bra uppdatering och bekräftelse på det jag gjort under åren men också en bra påminnelse och bra tekniker.
Problemet är inte problemet, sluta fokusera på "problemet" som kommer det lösa sig. Det handlar att ha kontrollen under pressade situationer och kunna kommunicera med hästen då, har du och hästen grunden, då vet ni båda vad som ska göras och förstår varandra. Den ska veta dina signaler för framåt, bakåt, höger, vänster, stop och gå. Bestäm dina gränser, var tydlig med dom, se till att ha ditt eget space, där hästen inte får gå över gränsen. Hästar vill vara feta, dom vill veta att dom överlever, om du ser till att lära dom överleva situationen får man tillit. Lite kortfattat om vad det handlade om.
Han heter John Ricketts och kommer från England och har jobbat med detta i 20 år.
In action, får hästen att lyssna och förflytta sig åt olika håll som den har svårt med under stress och press, för att sen komma ner i varv. Förberedelsen inför allt du och hästen kommer stå inför. Basic.
Jag var helt slutkörd när jag kom hem, med det var värt det!
Semester i Trollhättan och Lysekil
Jag har njutit sen jag kom hem igen av några dagar bortresta. Det var mycket välbehövligt för oss alla och djuren hade det toppen här hemma med Ida. Sen dess försöker jag få in mina rutiner inför hösten med min rehab träning, hästen, hundar och hemmet. Men orken har inte räckt till att blogga också.
Delar med mig av dom härliga minnena från våran lilla tripp till västkusten.
Efter en natt i Trollhättan tittar vi runt i staden.
Dopet till våra vänners son
Färjan över till Lysekil, där vi ska tillbringa andra natten.
Utsikten från Strandflickorna i Lysekil södra hamn som vi bodde på sista natten
Hemma igen
Tillbaka till verkligheten. Jag och Jonne har varit iväg på en liten tripp, första på hela sommaren och första natten sen i januari sen vi sov borta. Hade stort behov att få komma bort ett tag. Ida bodde här hemma och tog hand om alla djuren.
Anledningen till att vi åkte iväg var våra vänners son skulle döpas. Dom bor en bit bort, därför passade vi på att ta några extra dagar. Vi har haft det jättemysigt, roligt och skönt. Deras son döptes i samma kyrka som dom gifte sig i, en liten gullig kyrka där vi kom nära och såg allting tydligt.
Vi har inte träffat dom sen för ett år sen, då EDS träffen var. Lång tid har gått, dom har hunnit varit gravida och fått en mycket fint litet liv. Jätteglad för deras skull.
Igår var det dags att fixa mina naglar igen, därför blev det inte någon vila och tröttheten kom först idag. Planen var att blogga, lägga upp bilder och komma ikapp lite. Fick lägga det på hyllan och får göra ett nytt försök i morgon.
Lyckliga hundar
Klev av moppen när jag såg några kantareller växa i kanten på skogsvägen, det var mina första för i år. Tänk vad lycklig man kan bli över lite.Jag, Bazze och Tayla tog en sväng mellan fälten, där det alltid är vackert. Hundarna gillar den promenaden när dom får springa och känna alla dofter som finns där. Sjukersättning, jag har nått ett stort mål!
Den 1:a augusti blev jag officiellt sjukpensionär, den 19/8 fick jag min första utbetalning på min sjukersättning istället för sjukpenning. Jag fick beslutet om beviljad sjukersättning 20140707. Tror fortfarande inte jag riktigt kan ta in att det är sant.
I juni 2006 blev jag sjukskriven första gången, sedan dess har det varit många turer fram och tillbaka. En lång kamp för mitt välmående, förståelse och rätt vård. Jag har varit utförsäkrad 3 gånger, gjort flera olika rehabiliteringar, 3 olika arbetsprövningar, ett antal operationer, varit inlagd flera gånger pga. svåra skov på sjukhus, har hemtjänst för andra gången (blev utan när jag flyttade), fått el-moppe, rullstol, arbetsstol, ortoser till de flesta större lederna/kroppsdelarna.
Nu 2014, 8 år senare har försäkringskassan beviljat mig ersättningen som gör att jag är arbetsbefriad, jag slipper gå på möten, mindre stress. Nu kan jag kan fokusera på mig själv, mitt liv, vardag och försöka göra det bästa möjliga av varje dag. Den gäller fram till 17 maj 2017, då kommer FK höra av sig till mig för höra om jag har fått ändrade arbetsförhållanden?
Nu får jag för första gången en chans till ett lugnare liv, vardag och ro. Möjlighet att hitta en balans och sinnesro. Fullt fokus ligger nu på träna upp min axel efter operationen, efter det kommer resten av kroppen, ska försöka hitta balansen som fungerar för mig. Det är svårt, komplex och det varierar under tiden.
Det har varit många tårar under åren, jag har många gånger velat ge upp! Erik Björck på klinisk genetik som ställde diagnosen EDS sa efter -det är nu det börjar.
Ville inte tro det riktigt, men det var sant. Min diagnos gjorde inte saken lättare i vården eller hos myndigheterna. Det har varit riktigt jobbigt! Jag har blivit misstrodd, granskad, ifrågasatt. Det krävs mod, styrka, vilja, ork och envishet!
Nu får jag pusta ut ett tag, det är ett STORT steg, lite läskigt, men mycket skönt och en stor lättnad.
Rambo
Min egna ekologiska gurka
Börjar komma i ordning hemma igen efter festen, mycket ställdes fram som ska bäras undan. Jonne har jobbat lika mycket den här veckan, så tiden där utöver till annat är svår att hitta. Idag har jag tagit det riktigt lugnt, trött efter igår och veckan som varit.
Igår träffade jag C, min sjukgymnast. Hon tycker jag måste öka min rehab träningen. Extra viktigt för mig som har en lite längre sträcka innan det blir bra. Ska försöka hitta en bra tid på dagen och få in rutinen.
Har dåligt samvete för att jag inte orkat hälsa på gammelfarmor, det är mycket länge sen nu. Tänker varje vecka, den här veckan ska jag hälsa på henne. Sedan räcker inte min ork till för att göra ett besök hos henne. Jag får försöka ta nya tag nästa vecka igen! Saknar henne massor, våra samtal!!
Hoppas dom hinner växa till sig innan det blir för kallt.
En gurka är på gång ordentligt! Min allra första slanggurka, är mycket stolt.
Önskar er alla en mycket trevlig och mysig helg!
Kram
Madeleine
Lyckad fest, min allra första!
Fick en mycket trevlig 30 års fest, precis som jag ville ha den! Lagom många gäster, bra stämning, roligt hade vi tillsammans och mycket kärlek. Fick många fina presenter blev alldeles överväldigad, hade inte bjudit in för att få presenter eller önskat mig något. Ändå fick jag många fina presenter, som var mitt i prick!
Det blev lite mäktigt ett tag att orka med, men jag gjorde det! Jätteroligt, så stolt över mig själv! Min alldeles första fest någonsin. Fick allt jag kunde önska mig, fint väder, god mat, mycket kärlek, skratt och trevliga intressanta samtal. Jonne min kärlek hjälpte mig massor, utan honom hade det inte gått, tack finaste!
Ett gäng sov över också, på söndagen bjöd jag en "hotellfrukost" som fler uttryckte sig. Tror inte någon saknade någonting? Kunde till och med sitta ute i solen. Vi fick en mysig fortsättning och en till trevlig dag tillsammans. Jag njöt i stunden.
Tack alla inblandade som hjälpte till och gjorde det genomförbart, tack alla som deltog i festen och ett stort tack fina presenterna!!
Kärlek till er
Madeleine
Fina Pandora och Tempus
Längtar tills jag kan sitta upp igen! 