Blev en märklig dag idag.

 

Vaknade med jätteont i nacken och neråt i ryggen. Jonne gav mig healing och massage, kändes då bättre. Som sedan tog en helt annan vändning, jag har haft så ont i nacken som jag inte kan minnas när jag senast hade. Det har varit på gränsen till nackspärr, om det inte har varit det. Det har gjort hemskt ont, jag har knappt kunnat röra mig & humöret har inte varit på topp.

 

Har nu tagit mig igenom dagen, försökt med meditation, använt min Back On Track krage, stretchat, använt vetekudden, vilat osv. Inget har hjälpt helt, men det har gjort att jag orkat.

 

Tur nog har Jonne varit ledig och det var bestämt sedan innan att Ida skulle ta hand om Tempus idag. Vilket har gjort att jag kunnat var hemma och tagit det lugnt.

 

Förhoppningsvis är detta borta i morgon som om det inget hänt!

 

Från det ena till det andra, hur var eran valborg?

 

Min var lugn och skön. Vi åt middag här hemma innan vi åkte till byn där jag växt upp, men vi kom aldrig till brasan. Gammelfarmor ringde, hon visste att vi eventuellt skulle dit och ville bjuda oss på kaffe, tackade nej först då det skulle bli så sent efter vi varit till firandet. Efter en överläggning ändrade vi oss och åkte hem till henne. Jag ångrar det inte en sekund, leendet på hennes läpparna och i ögonen var obetalbart. Hon var så glad över att vi kom till henne och hon slapp sitta själv och dricka sitt kaffe. Timmarna gick och när vi lämnade henne var kl. 22.30. Alldeles lagom firande, pratade om livet goda stunder, planer för vår och sommar, vi såg en brasa från fönstret och åkte förbi den på vägen hem.

 

Ser till det som betyder något, vad som är viktigt. Igår var det min g. farmor som var viktig! Umgås med henne gör mig glad, men samtidigt kan jag inte låta mig påverkas av att hon är gammal och ingen vet hur länge till hon lever (det vet såklart ingen människa). Är själv rädd för att dö, rädd att jag inte ska hinna med. Det får mig också att tänka på hur viktigt det är att ta vara på tillfällena som ges. Vilket också får mig och tänka på att inte hålla inne med något man vill säga till någon annan. Som farmor Karin brukar säga, man ska inte skiljas eller somna osams. Det är viktigt vara rädd om varandra, ta vara på den tiden vi har nu, i detta liv och fokusera på det positiva.

 

Om jag skulle bli över 93 år, få bo hemma, klara av det mesta själv och

njuta av livet skulle jag vara mer än glad!

Det är min gammelfarmor.