Lätt att skjuta fram, tänka jag gör sen...

Tiden som gått av den här veckan har varit svårt få det räcka till för Tempus. Men vi tar nya tag imorgon. Vi har alltid en ny chans imorgon att börja om. Det är lätt att klanka ner på sig själv & ha det som ursäkt för inte ge sig själv en ny chans.
 
Det jag däremot fick till idag var en fika med min gammelfarmor, tycker om henne väldigt mycket. Alltid är det lika trevliga, roliga, mysiga möten vi har. Har många gemensamma intressen som det är kul att få dela med sig utav. Idag hade jag med mig en present till henne, fotografier i ramar, 1:a är på 5 generationer, henne själv, min farfar, pappa, bror & brorson. Inte illa! Tänkte att hon ville ha ett minne på alla tillsammans, tog det på dopet för länge sen. Den andra  ramen var ett fotgrafi på mig & Jonne tillsammans. Hon har mest bilder på mig från när jag var liten, tänkte det kunde ha ett lite nyare ;)
 
Vill ta vara på tiden vi har tillsammans, vi vet aldrig vad som händer imorgon. Då menar jag inte vi ska vara oroliga, men det är lätt att skjuta upp saker, tänka jag tar det sen. Då kan sen vara för sent, önskade jag hade åkt förbi, sagt det jag tänkt på osv.. Därför har jag tagit tag i det nu, försöker så gott det går hälsa på en dag i veckan & ringa någon gång. Det känns inte som en uppoffring, snarare väldigt värdefullt, ömsesidigt, roligt.
 
Vi tittade på bilder som jag tagit från resor/utflykter. Det är roligt när jag får höra hennes upplevelser om samma platser. Själv har hon rest mycket runt i Sverige, gillar att fotografera & se natur, städer, omgivningen. Därför blir berättelserna så målande & vackra. Likadan är jag själv, inspireras därför av henne. Hon har många historier om varje liten plats & händelse. Älskar bara sitta & lyssna...
 
För ge lite extra idag fixade jag hennes naglar, säger själv hon är lite för darrig på handen. Vem är inte det, hon är 93 år då får man vara lite darrig. Jag hade med mig nagelfil, nagelolja, nagellack. Gjorde dom riktigt vackra, hon kändes sig mycket fin, det gör min dag. Få ge henne ompyssling, omtanke, kräver inte mycket av mig, lite tid. Se hennes ögon tindra av glädje är nog tillräckligt för att göra om det 100 gånger till! All kärlek till min g. farmor Karin <3
 
Krama om varandra, glöm inte, skjut inte fram.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0