Har rätten att överklaga, men blir inte riktigt klok?

Har haft ett par intensiva dagar, vilket känns idag (torsdag).
 
Vår goda vän har varit på besök, vi hade en del ta igen. Sena kvällar, nätter, goda skratt och gemenskap. Synd att han bor så långt borta, går inte bara åka förbi på en fika. När vi väl ses blir det kul! Vi gjorde inget speciellt, tog dagen som den kom och en av dagarna var Jonne ledig. Då vi kunde tillbringa hela dagen tillsammans alla tre. Passade på visa honom vart vi bor, lite runt här omkring, vart jag vuxit upp och lite av staden.
 
Idag var det ett nytt möte med nya biståndhandläggaren, vi gick igenom min bakgrund (igen) och vad jag vill utöka. Allt som skulle var lätt och gå fort som lovat, tar tid! Låter inte alls så säkert som min tidigare handläggare sa (som är på semester), om jag behövde mer tid inte skulle vara så svårt att utöka. Nu får jag börja om! Dom jag träffade idag var inte alls lika positiva och övertygade om mitt behov av få mer tid och hjälp för att komma ut och kunna göra saker, som handla, shoppa, promenera, sociala aktiviteter osv. Nu har jag fyllt i en ansökan och får vänta tills efter helgen på svar.
 
Blir aldrig klok på myndigheter och deras byråkrati! Jag vill överklaga det jag fått avslag på, verkade heller inte så stor idé enligt handläggaren. Som om hon sa till mig att det är onödigt! Rätten har jag, jag kommer göra det, behovet finns! Kan tänka mig många inte gör det för att det tar tid, vet inte hur och har inte ork. Dom verkar inte förstå min situation och behovet av hjälpen jag behöver. Dom skyller på att jag har en sambo som ska ta allt jag inte kan. Vilket inte är rimligt av flera anledningar. Dessutom är det omöjligt att han ska kunna hinna och ha orken som är borta så många timmar varje dag! Fortsättning följer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0