För att klargöra lite så har jag nu under 13 månader, 1:a Jan 2010 till sista feb 2011 fått aktivitetsstöd. Men från & med den 28 feb är mina dagar slut på A-Kassan så då blir jag utförsäkrad. Men då jag vart sjukskriven 1 dec 2010 så har jag nu ansökt om sjukpenning. Det vart godkänt. Så nu får jag sjukpenning, det har jag rätt att få i 550 dagar, sen är jag utförsäkrad igen!

Jag tillhör ingen! Är mitt emellan, moment 22 är detta! Just nu har jag ett sjukintyg som sträcker sig fram till den 30 april. Inte långt med andra ord, jag hoppas på en mer permanent lösning. För detta orkar jag inte längre! Med all stress, oro, jobb det innebär!!! Vill kunna fokusera mer på mig själv, kunna få en mer balanserad vardag, livskvalité!

Är nu tillbaka på ruta ett igen!

Kan idag inte ansöka om sjukersättning (fd sjukpension). En specialist måste skriva ett intyg om hur min EDS påverkar mig. Hur mina framtid ser ut, om jag har chans att kunna jobba, i så fall i hur många procent? osv.. Sen får jag fylla i en blankett & ansöka om sjukersättning hos FK.

Så i dax läget finns inte detta intyg, det gör att jag är fast i min situation. Eftersom inte Uppsala gav mig det vi hade hoppats på heller. Det närmaste nu är Göteborg, Nässjö. Så högst troligen blir jag skickad dit. Om nu inte min läkare kan skriva det? Men hon har tidigare sagt att hon inte har behörigheten, eller FK kräver att det kommer ifrån någon specialist!

Så hur jag än mår, åker in & ut på sjukhus etc.. Gör ingen större skillnad! Utan det är dessa papper, intyg hit & dit som krävs. Som jag ska åka land & rike runt för att ev få. På vägen gör det mig sämre i min EDS. Kul! NOT!!!

Men det är vad dom kräver utav mig. Sen hur jag mår på vägen är inte lika viktigt! Att jag pga av detta hamnar i allt tätare & svårare skov! Det är priset jag får betala.

Men vart syns det?!

Ska inte låta detta inläggbli allt för långt, så man orkar läsa det. Men det går att göra hur långt so helst, för det finns så mycket att ta upp. Men detta får räcka för denna gången.