Helt slut efter gårdagen som väntat...

Ont i musklerna & har smått feber.... Så idag blir bara att vara... Så man får krafter igen.

Fan vad detta suger!!!

Det var ju egentligen inte något värre ansträngande jag gjorde. Inte om man jämför med vad jag har varit van vid. Men nu måste man lägga om hela sitt liv. Tror inte många kan förstå hur jobbigt det är både psykiskt & fysiskt för min del... När man normalt är en väldigt aktiv människa som har idrottat hela sitt liv! Nu sitter man här & ja det är som det är..

Idag försöker jag göra det mesta men på ett annorlunda sätt. För man kan ju inte gräva ner sig helt.. Det tar tid att acceptera, det har jag fortfarande inte gjort. Vet inte om jag tänker göra det heller, för att inte förlora min livsanda & livsglädje.

Det som är positivt är att man lär sig att uppskatta saker på ett helt annat sätt! Som i alla fall jag tror många missar & inte gör. Man lever för dagen & tar den som den kommer. Vilket vissa inte klarar av, men för mig är det inget annat alternativ. För skulle jag hela tiden planera min vardag i detalj så skulle jag bli alldeles för besviken hela tiden pga att jag inte kan göra det jag har tänkt mig. Så det får man jobba med helt enkelt.

Så det är inte bara att man har värk som man ska handskas med. Utan en hel del andra faktorer. Ett sätt för mig att bearbeta är att skriva i bloggen för att kunna tänka klarare, få ur mig det, dela med mina erfarenheter till andra & sen framförallt att ha kontakt med andra som har samma diagnos. 

Det är mycket viktigt för mig!!! Få stöd & tips hur andra gör. Det är obetalbart! Tack!! Ni vet vilka ni är ♥